Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Optiska försök med papprör

Man som tittar genom ett papprör och håller upp sin hand. Foto.

Årskurs: 4-6, 7-9
Ämnesområde: Ljus och ljud

Du har två ögon, ändå ser du bara en bild av omgivningen. Vad gör din hjärna när ögonen tar emot motsägelsefull information? Verkar ögonen oberoende av varandra eller påverkar de varandra? Nedan följer fyra experiment där du med hjälp av egentillverkade papprör kan undersöka saken närmare.

Material

  • En väl upplyst vit skärm, en vit vägg eller ett vitt papper.
  • Många ark vitt papper. Till exempel kopiatorpapper.
  • Tejp.

Tillverka

(mindre än 5 minuter)

Rulla ihop tre rör av A4-papper, cirka 30 centimeter långa och 2,5 centimeter i diameter. Tejpa ihop papperna så att de inte rullar upp. Tryck ihop ett av de tre rören så att det blir ovalt i genomskärning.

Klipp en smal remsa av ett papper - cirka 8 centimeter bred och 30 centimeter lång - och rulla ihop det till ett rör av samma dimensioner som de tidigare. Tejpa ihop pappret utan överlappning.

Du kan även använda hushållspappersrullar i samtliga experiment utom i det sista.

Instruktion för hur man rullar papprör. Illustration.

Ett hål i handen

(5 minuter eller mer)

Tag ett av de rör du tillverkat av ett helt papper och håll det i din högra hand. Håll det framför ditt högra öga och titta genom röret med båda ögonen öppna.

Håll nu vänstra handen, med fingrarna uppåt och med handflatan vänd mot dig, intill vänstra sidan av pappröret, ungefär två tredjedelar av rörets längd från ansiktet. Lägg märke till att du nu ser ett hål i handen.

Högra ögat ser ett hål, det vänstra ser en hand. Hjärnan adderar de två bilderna och skapar en hand med ett hål i!

Förklarande teckning över hur man ska hålla hand och papprör om illusionen av ett hål ska uppträda i handflatan. Illustration.

Överlappande fläckar

(5 minuter eller mer)

Tag två runda papprör gjorda av hela pappersark. Håll rören framför ögonen och titta genom dem på en vit skärm, en vägg eller ett vitt papper. Blunda med det ena ögat, öppna det och blunda med det andra. Ser den runda fläcken lika ljus ut för båda ögonen?

Rikta rören så att de båda ljusa fläckarna delvis täcker varandra. Lägg märke till att området där fläckarna överlappar varandra är ljusare.

Helt täckta
Låt de båda fläckarna täcka varandra helt. Är den sammanlagda fläcken ljusare än varje fläck för sig? Undersök genom att blunda med ett öga.

När de båda fläckarna delvis överlappar varandra drar hjärnan slutsatsen att summan av de två ljusa fläckarna är ljusare än varje fläck för sig. Om fläckarna överlappar varandra helt tycks hjärnan ignorera den ena av dem.

Cirkel eller oval?

(5 minuter eller mer)

Håll ett av de runda rören framför det ena ögat och det tillplattade framför det andra. Titta genom rören mot en vit skärm, en vägg eller ett vitt papper. Låt de båda fläckarna överlappa. Ser du en cirkel eller en oval? Skifta de båda rören och gör om försöket. Om du bara såg cirkeln tidigare så ser du nog ovalen nu.

Dominerande öga
Din hjärna har problem med att få ihop de olika formerna. De flesta människor har ett dominerande öga. Hjärnan väljer då att i första hand se bilden som kommer från det dominerande ögat En del människor har inget dominerande öga och ser därför båda formerna samtidigt.

Kontrastseendet

(5 minuter eller mer)

Håll båda ögonen öppna och titta genom ett av rören du gjort av ett helt ark papper med ena ögat. Lägg märke till att fläcken du ser genom röret är ljusare än rörets vägg.

Gör samma försök med röret du tillverkade av en pappersremsa. Lägg märke till att fläcken nu är mörkare än rörets väggar.

Signaler till grannarna
När ljusreceptorerna i dina ögon träffas av ljus skickar de en signal till hjärnan. En receptor som tar emot ljus skickar också signaler till sina grannar och säger åt dem att minska sin egen känslighet för ljus.

När du tittar på den vita väggen utan röret ser du ett jämnt ljust fält eftersom alla receptorer påverkar varandra på samma sätt. När du tittar genom röret du gjort av ett helt ark papper är ljusfläcken omgiven av rörets mörka ring. Fläcken tycks ljusare eftersom receptorerna i mitten av näthinnan inte dämpas av signaler från den omgivande mörka ringen.

Tunn vägg påverkar
I kontrast till detta kommer ljus in genom väggarna i röret du tillverkat av den smala pappersremsan. När du tittar genom detta tunnväggiga rör, verkar fläcken mörkare eftersom ljus kommer in genom rörets väggar och dämpar känsligheten hos receptorerna i mitten av näthinnan.

(Materialet ingår i Science Snacks och är översatt av NRCF med tillstånd av The Exploratorium, San Francisco. Besök deras hemsida för mer inspiration, ny flik)