Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Rutschbana och friktion

Bild på rutschbana. Foto.

Årkurs: F-3, 4-6
Ämnesområde: Kraft och jämvikt, Kraft och rörelse

I samarbete med Byskolan i Södra Sandby har NRCF utfört en studie som beskriver hur 11-åringar undersöker friktion och rörelse på lutande plan. Studien publicerades 2014 i Physics Education med tillhörande videoabstract (se neden).  

Ta del av artikeln på Physics Educations hemsida: Motion on an inclined plane and the nature of science (ny flik)

En rutschbana lämpar sig väl för att utföra systematiska undersökningar och studera fenomenet friktion. Lägg till exempel olika föremål på rutschbanan och se vilka som glider och vilka som ligger kvar. På en vågig rutschbana kan man testa vilka föremål som kan ligga på den brantaste delen.

Prova själv
Använd även dig själv eller eleverna som försöksobjekt. Åker du nedför rutschbanan eller fastnar du? Spelar det någon roll vilka kläder du har på dig? Om rutschbanan är våt? Om det är sand på den? Hur brant kan rutschbanan vara utan att föremålet (eller du själv) börjar glida?

Vad händer?

Tyngdkraften drar neråt och friktionskraften hindrar eller bromsar rörelsen. Hur stor friktionen är beror på föremålets yta och vad rutschbanan är gjord av.  

Friktionen mellan två ytor brukar beskrivas med ett friktionstal, μ. Om ett föremål precis stannar kvar på kanan så kan man räkna ut friktionstalet mellan kanan och föremålet genom att dela höjden med bredden. Med beteckningarna i bilden nedan får man μ=h/b.

Bild på rutschbana där höjd och bredd är inritade. Foto.

En överraskande upptäckt brukar vara att massan inte spelar någon roll för om föremål börjar glida eller hur fort de glider. Inte heller spelar kontaktytans storlek någon roll i den fysikaliska modellen. Ta del av videoabstract och artikel ovan för närmare förklaring av hur det hänger ihop.

Med bollar, burkar, flaskor och andra runda föremål som rullar ner för rutschbanan kan du göra helt andra undersökningar. 

Mer om detta hittar du på sidan ”Rulla på rutschbana”.

Fler frågeställningar

  • Varför är det svårare att gå uppför (och lättare att åka nedför) en backe när det har snöat?
  • Varför bygger man serpentinvägar, till exempel i alperna?